torsdag 8 juli 2010

152st

Vi "boliviafamiljer" har just nu turen att ha två familjer nere i landet för att hämta hem sina prinsar, och till vår stora glädje skriver de resedagböcker om sina resor :).
Varje morgon när jag startar upp datorn på jobbet pirrar det liiite i magen med hopp om nya inlägg...och framförallt bilder! Älskar dessa bilder.
Drömmer mig bort och fantiserar hur lill*n kommer att se ut... Kommer h*n att ha samma runda kinder, samma glada svart ögon, samma underbara hår mm mm.

Igår läste jag att det på dessa pojkars barnhem fanns 152st barn!!!!!!!! Fatta 152st!
Det är helt sjukt många! När jag läser detta börjar jag undra hur hårt tummen sitter fast på "de som bestämmer". Nu väntar vi inte barn från denna stad MEN det finns 6st familjer som gör det. Å dessa familjer håller på att längta ihjäl sig efter sina barn.... Så vars är problemet?!?. Det måste ju vara bättre att "göra bort" dessa familjer så barnen får ett bättre och mer kärliksfullt hem! Undertonen i båda faniljers dagböcker är nämligen att det verkligen inte är speciellt bra på just detta barnhem :(.

Detta gör att jag tänker mer än vanligt på lill*n! Är h*n född? Eller ja....får vi barnet som håller på att utredas åt oss så är h*n ju det :). Har h*n det bra i så fall? Är det nån som tar sig an h*n? Får h*n den vård och omsorg h*n behöver? Åååååå....får en klump av längtan i magen när dessa tankar kommer! Hur jag än försöker trycka ner dem undre ytan så bubblar det till ibland och de kommer upp...
Jag vill ju egentligen glädjas åt att vi faktiskt är 1:a och att det eventuellt finns ett barn åt oss i detta nu... Men jag vågar inte! Jag vågar inte "ta ut något i förskott"! Tänk om något skulle hända och vi inte får detta barn, utan får vänta länge länge till....

Jag drömde för ett tag sedan att vi fick barnbesked typ i november. Vi fick en helt underbar liten flicka född i februari/mars. Resan gick bra och vi kom hem strax före jul och fick fira den med alla nära och kära :)!
I samma dröm hämtade även Teres och Danne hem sin charmiga lille son....fast de fick åka månaden före ;).
Tänk vad härligt om detta skulle inträffa!!!! Åh vad jag skulle njuta :D.

4 kommentarer:

  1. Du, jag blir skitskraj när du skriver så där:))
    Ni kommer garanterat att få åka före oss och numera gör det mig så arg att vi inte ska till samma stad. Ni skulle väl också kunna åka till Santa Cruz;)
    Hoppas det blir snart nu bara och att din dröm blir sann. Vill verkligen åka i höst/vinter ja.

    KRAM från en till som längtar

    SvaraRadera
  2. Andras resedagböker och bilder är det som håller livet uppe i väntan. Det är via deras berättelser som man liksom får sin energi och lågan fortsätter brinna om att det finns en möjlighet ändå i framtiden att även vi skall få vårt efterlängtade barn.

    Exakt så kände jag det oxå i vår väntan. Det blev mera uthålligt, liksom.

    152 barn. Ja det är mycket. O tänk om de bara kunde få loss tummarna för att låta dessa barn få komma till sina familjer....så mycket det skulle hjälpa barnen.

    Jag hoppas verkligen att det blir er tur nu vilken dag som helst, även om det inte är från just detta barnhem.

    Kramar

    SvaraRadera
  3. Hej Lisa
    Måste fråga dig. Du har en lista, bloggar jag besöker, tydligen uppdaterar den när någon av "dina" bloggar har fått ett nytt inlägg. Är det något som endast Blogger erbjuder eller vet du något om det?

    mamman

    SvaraRadera
  4. Hmm....jag vet inte riktigt!
    Jag har då inte lagt till det själv ;). Den funktionen fanns där när jag valde denna "mall"...

    Vi har ställt in oss på att vänta på det magiska samtalet tills i höst/vinter så allt innan det är bara bonus :D

    KRAM

    SvaraRadera