tisdag 3 augusti 2010

Drömmar

Jag är en sån som sällan och aldrig kommer ihåg vad jag drömt om när jag vaknar. Men de gånger jag väl gör det så är de så himla tydliga...
Nu har jag två nätter på kort tid drömt om en liten jätte jättefin kille med svarta djupa ögon och korpsvart hår!

Första gången hade denna kille blivit utsedd åt oss och jag blev besviken....så besviken :(.
Vad skulle jag nu göra av de fina klänningarna vi ärvt av syskonbarnen? De skulle ju min lilla flicka få!
När jag vaknade var jag så jäkla ledsen på min reaktion och fick en klump i magen :´(! Hur kunde jag vara så självisk och bli besviken på att barnet hade fel kön?!? Nu var detta bara en dröm men denna känsla kändes inte bra! Blev faktiskt lite rädd...
Genast började jag undra på om vårt prat om "henne" har gjort oss avskärmad från faktumet att det kan bli en kille för vår del?!?. Vi bryr oss ju verkligen inte om könet på vårt kommande barn. Huvudsaken är att det är friskt och mår bra...
Tog upp saken med maken och han lugnade mig lite och sa att det var ju faktiskt bara en dröm! Om vi inte var beredd på en kille varför hade vi då köpt leksaksbilar och kläder i neutrala (gröna och turkosa) färger?

I morse var samme lille grabb tillbaka :). Å denna gång blev jag så glad!!!
Han satt i en sandlåda omgiven av andra barn med samma mörka hår och ögon djupa som brunnar :D. Han var så glad och verkade må så himla gott.
Själv satt jag omgiven av andra underbara boliviamammor och beundrade dessa underverk :´)... Jag vet inte om denna lille kille var min egen eller någon av de andras men i detta nu spelar det ingen som helst roll! Det kändes bara så skönt att se honom igen och veta att han hade det bra.
Klumpen i magen har släppt :)!

Jag kan verkligen känna hur stolt jag kommer vara över dessa boliviabarn när vi i framtiden kommer att träffas. Veta hur mycket vi familjer har krigat, längtat och väntat på våra guldklimpar! LÄNGTAR redan som ett tok tills vi sitter där, jag, Teres, Marie och Maria (kanske även nån fler) och ser på våra barn som leker i sandlådan :D

1 kommentar:

  1. Åhh, vad jag känner igen mig. Jag har haft liknande drömmar men ändå tvärtom. Vi skulle ju får en kille trodde vi och jag drömde om en tjej som bråkade och skrek. Men som tur är var det en dröm och det är ju faktiskt rätt så konstigt med alla drömmar.

    Jag tror faktiskt att det har att göra med att man är inställd på ett visst kön. Inte för att man hellre vill ha ett speciellt kön utan för att man tror sig ana vad som kommer. VI har ju nästan hela tiden trott att vi kommer att få en pojke och då kanske reaktionen på drömmen blev som den blev. Men inte vill vi ha en pojke mer än en flicka, precis som du säger.

    Nä, det är drömmar som spökar till det för oss.

    Kram

    SvaraRadera